NORBERG, VÄSTMANLAND, SVERIGE

Nej, pumpkraftverk fungerar som ett stort batteri med extremt lång livslängd – då det inte tappar i kapacitet med varje i och urladdning – och är inte ett kraftverk i traditionell bemärkelse. 

Elproduktionen måste varje sekund möta behovet av konsumtion och det behovet varierar stort över både dygn och säsong. Därför måste produktionskapacitet dimensioneras efter de högsta nivåerna av konsumtion. Det innebär att vi större delen av tiden har outnyttjad kapacitet och tillgänglig produktion behöver ”vaskas”. Dessa outnyttjade resurser kostar ändå pengar och är del av vad vi alla betalar för via vår elräkning. 

I Sverige har vi även problem att transportera el från stora producenter i norr till stora konsumenter i söder. Detta beror på flaskhalsar i elnätet och det påverkar allas vår nätavgift då höga priser är ett sätt att försöka styra konsumtion till en annan tid på dygnet.  

Pumpkraftverket bidrar till att ta tillvara energi när produktion sker under en period med låg konsumtion och frigör sedan samma energi när konsumtionsbehovet går upp igen. Placeringen i Norberg avlastar också del av Sveriges norra elnät under höglastperioder.

De största intäkterna för pumpkraftverket görs inte genom att köpa och sälja el på marknaden. Elnätet behöver hållas balanserat med en frekvens på 50Hz och när producenter/konsumenter slår av och på sina maskiner påverkar det denna frekvens. Avviker frekvensen allt för mycket kommer ansluten utrustning i nätet att skadas. För att undvika detta kan delar av nätet då behöva kopplas bort och ett medvetet elavbrott skapas i väntan på att nätet åter balanseras. 
Pumpkraftverkets huvudsakliga inkomstkälla är att sälja det som kallas balanseringstjänster till nätägaren genom att anpassa anläggningens driftläge till det behovet som nätet har i varje aktuellt ögonblick för att hålla dessa 50Hz. 

Svenska Kraftnät har en väldigt bra informationsvideo på sin hemsida som beskriver behovet av stödtjänster. https://www.svk.se/om-kraftsystemet/om-systemansvaret/balansering-av-kraftsystemet/

Gruvsystemet var torrlagt ner till drygt 300m djup fram till sent 60-tal, så vi vet att alla brunnar som var i bruk innan dess fungerade även då vattennivån sänkts dubbelt så mycket som nu planeras. Vissa av dessa brunnar ligger direkt ovanpå gruvsystemet och har alltså ändå hållit sitt vatten. Vi har även funnit gamla gruvhandlingar som visar på ett relativt lågt inflöde i gruvan medan den var i drift.  
Denna information ger en indikation på att berget är väldigt tätt och därför bör influensområdet bli relativt begränsat i sin utbredning. 

Vi kommer under hösten och vintern 2026 arbeta med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för att kartlägga vilka brunnar som ligger inom influensområdet, vad riskerna är för dessa, hur dessa riskera ska hanteras/bevakas och vad vi gör för åtgärd vid negativ påverkan. Vi regleras av lag att utföra ersättningsåtgärder om vi skulle försämra någons brunn.  

Är ni en brunnsägare inom influensområdet får ni gärna kontakta oss på dialog@minestorage.com då vi vill ha så mycket information som möjligt i vår MKB.

De största riskerna är kopplade till kostnad för rasriskminimering och rening av det vatten som vi vid den initiala grundvattensänkningen behöver pumpa till en recipient i närheten. Vi har som krav att kontrollera gruvans vatten efter föroreningar och vid behov rena det till en nivå som inte riskerar att överskrida recipientens gränsvärden. Vi anlitar också experter på bergmekanik vars rapport för rasriskminimering blir en del av MKBn och som vid godkänt tillstånd blir styrande för vårt vidare arbete. 

Skulle de kostnaderna bli så pass stora att vidare finansiering av projektet inte kan motiveras innebär det bara att gruvan kommer återfyllas med vatten från nederbörd över tid. 

Vi har också en avvecklingsplan i vår MKB. Vi producerar inga föroreningar eller efterlämnar oss förorenande ämnen då maskinerna drivs av vattentryck och/eller elektricitet. 

För att komma ner på det djup där maskinhallen byggs behöver cirka 3 miljoner kubikmeter vatten pumpas ur gruvsystemet. Av detta sparas drygt en halv miljon kubik för att användas när anläggningen är i drift. Resterande ~2,5 miljon kubik pumpas till en eller flera närliggande recipienter, då mest sannolikt sjön Noren. Pumpningen beräknas ta ett år för att flödena inte negativt ska påverka recipienterna.  

Det ingår också i arbetet med MKBn att utvärdera risk och åtgärd för att motverka att tillskottsvatten förvärrar tillfälligt höga vattennivåer under t.ex. snösmältning.  

Alla elnätskunder påverkas positivt i form av frigjord kapacitet och ett mer resilient nät. Pumpkraftverket i Norberg blir en starkt bidragande bit i det stora pusslet som är vårt gemensamma elsystem och Totalförsvar.  
Kostnaderna för el är direkt kopplat till vilka anläggningar och åtgärder nätägarna behöver för att säkra leverans till sina kunder. Ett pumpkraftverk bidrar till lägre kostnader för kund och placeringen över 100m ned i berggrunden gör det till ett hårt mål vid en eventuell väpnad konflikt. Energiproduktion och transmissionsnätet är ett prioriterat mål i modern krigsföring.

Under byggskedet planerar Mine Storage att nyttja lokala entreprenörer i den mån kompetensen finns på orten. De entreprenörer och tjänstemän som kommer från annan ort kommer att bidra till kommersen i Norberg under byggfasen. Mine Storage letar också efter annan verksamhet som vill nyttja de volymer vi tillgängliggör under mark i.o.m. konstruktionen av en dryg kilometer tunnel och access till enorma mängder kyla i form av gruvvattnet.  

Ett pumpkraftverk i en gruva har heller aldrig byggts varpå det med stor sannolikhet kommer att bli ett väldigt intressant resmål för ingenjörer och nätägare världen över.  

Möjligheten att bilda så kallad ö-drift där en sektion av elnätet har fortsatt tillgänglig el även om angränsande områden ligger nere utreds. Mine Storage är dock helt beroende av Vattenfall och Svenska Kraftnät för att bidra med en sådan lösning då sektionering av nätet beslutas och byggs av nätägaren, inte Mine Storage.